För att min dag ska få en så bra start som möjligt har jag under åren jobbat fram något som funkar för mig. Det ska du få ta del av i det här inlägget. Ta det du spontant dras till och testa själv, använd mitt sätt som en inspiration till att utforska vad som funkar bäst för dig i ditt liv.
Lite bakrundsinformation om mig så du får en uppfattning om mina förutsättningar.
Jag driver eget företag (det gär Coachning med Carolina), har två barn varannan vecka som fyller 8 & 11 nu i vinter. De veckor jag har dem blir mer rutinstyrda och dagarna startar och slutar på ungefär samma sätt. De andra veckorna har jag vissa rutiner som jag håller mig till men är inte anpassade efter en specifik dag eller tid. Utan anpassad efter energi. Motsägelsefullt till det man ofta hör om adhd och rutiner så får jag det jag behöver gjort utan fasta tider, dagar osv. Det är en stor fördel med att jag tagit mig ur mitt tidigare konstanta fight & flight, jag har förmåga att hantera yttre & inre påfrestning samt att jag vet hur jag ska ta mig ur det när jag väl är i det.
För att fullspackade dagar med eller utan barn ska gå ihop behöver jag en morgon som innebär så lite stress som möjligt. Jag är som ett virrvarr på morgonen innan min medicin, men behöver ta den efter frukost för att kroppen ska hinna med, så innan den kickar in behöver jag yttre stöd. Det där med medicin har varit en riktig resa och jag har fått testa mig fram under lång tid för att få det att funka bra. Men mer om det i ett annat inlägg.
Här kommer de rutiner som hjälper mig starta bra
DET BÖJAR KVÄLLEN INNAN:
Fyller kaffebryggaren med kaffe & vatten - bara att trycka igång på morgonen
Oftast gör jag overnight oats, lätt att ta ut ur kylen på morgonen och bara äta. Också lätt att ta med om man äter sin frukost på jobbet. Har proteinpulver i så jag blir ordentligt mätt, ofta bär och eller banan på. Ibland jodnötssmörs klick. Mätt & balanserat blodsocker hjälper mig mycket.
Äter jag äggmackor på morgonen förbereder jag ägg i en kastrull med vatten och ställer i kylen
Packar min väska med det jag ska ha med. Träningskläder om det ska med, datorsladd osv.
Förbereder matlåda, mellis, frukt i en påse i kylen så jag lätt kan ta ut hela påsen på morgonen
Bestämmer kläder. Har bara kläder i garderoben som är sköna, bekväma och som kommer funka
Lägger fram mössa, vantar, halsduk och ställer fram ytterskor vid jackan jag ska ha. Kollar väder även kvällen innan så jag vet vilka kläder som behövs
Ser till att ha nycklar och plånbok där jag vet att jag kommer se dem & komma ihåg dem (oftast i väskan eller jackfickan)
Förbereder även barnens frukost, kläder, ytterkläder, packar väskor. Vi har ett bildstöd som visar vad de ska packas ner (gympakläder osv) och vilka dagar, det hjälper oss alla tre.
Barnen får bestämma frukost kvällen innan & så dukar jag fram det som behövs till det (smörkniv, osthyvel glas med mera)
Diskar undan kvällen innan. Om jag bestämmer mig för att ta det dagen efter så ställer jag i ordning allt i ordning i diskhon (tallrikar i en hög, bestick i en osv) så jag slipper momentet ''reda ut diskberget'' när jag väl tar disken. Torkar av bänkskiva och matbord.
PÅ MORGONEN
Har jag ställt larm på min mobil med anvisningar, t ex Dags att stänga av tvn, borsta tänderna, klä på sig, ytterkläder. Larmet har en behaglig ton som passar alla känsliga NPF öron här hemma.
Barnen kollar på tv medans de äter frukost och än så länge är det jag som gör ordning deras frukost & serverar dem. Det minimerar konflikt, stress och det hjälper oss att komma i tid. Utan tvn börjar de sväva iväg med andra projket som gör att jag behöver lägga hjärnadministration på att dirigera tillbaka dem i fokus. Vi kommer alltid ut med andan i halsen då. Inte värt.
När larmen går gör de oftast som larmet anvisar, men ett av barnen behöver extra stöd att genomföra sina moment. Jag behöver ofta vara med henne när hon klär på sig, annars svävar hon iväg med något annat.
Jag går upp tidigare! Key är att jag behöver vara klar med mitt när barnen är klara med frukost & tv så jag kan hjälpa dem i eventuella tillbaka dirigeringar och emotionella utbrott (en strumpa satt fel, skolan känns överväldigande, syrran andades för högt) Ah ni med npf barn vet ju!
Nej det är inte alltid en walk in the park trots det här upplägget. Det är mornar vi har tid över och jag får för mig att starta ett eget sidoprojekt som gör att vi stressar iväg. Men det jag lärt mig som blir avgörande här att jag inte är elak mot mig själv för det. Jag hämtar hem kraften till mig igen och påminner mig snällt om att jag är mänskligt och att det inte är hela världen. Gör det jag lärt mig för att reglera nervsystemet till dess parasympatiska läge.
Hitta det som funkar för dig. Strunta fullständigt i ''hur man ska göra'', om det inte funkat för dig hittills kommer det inte funka sen heller. Testa dig fram, ge dig själv tid att navigera i de sätt som kommer hjälpa dig. Lever du tillsammans med andra rekommenderar jag att ni tar er tiden att prata genom sånt här och tillsammans skapa något som funkar.
Får du ihop dina mornar?
0%Nej, jämt är det kaos
0%Ja, hyfsad bra faktiskt
Comments